Min Syster

Nu börjar man ana att våren kanske är på väg. Mycket försiktigt förstås och det kommer säkert flera bakslag, men ändå! Igår var det ordentligt ljust till 18-tiden! Det gör gott för själen efter en, på alla sätt, lång, kall och mörk vinter.
Monica har som sagt skrivits ut och bor hemma. Dagarna går och hon kommer mer och mer in i sin nya vardag. Det är en ny situation som hon, hennes barn och vi andra ska komma in i. Det tar tid och det måste få ta tid.
Jag kommer att skriva mindre och mindre i bloggen. Kanske bara uppdaterar den någon gång i månaden för att helt avsluta den om ett tag. Jag är mycket tacksam för allt stöd som många av er visat genom kommentarer, mail och telefonsamtal. Det har varit svårt och ogripbart, men nu har jag kommit till den punkten att jag måste blicka framåt. Det är den enda vägen att gå. Sköt om er och glöm inte att njuta av livet.

Detta inlägg postades torsdag, mars 11th, 2010 kl. 14:39 och är arkiverad under Okategoriserat. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.