Nu är Monica utskriven från avdelning 170! Hon har inget rum kvar där och bor alltså hemma igen. Det har gått mer än 5 månader. Det är en lång tid och det känns kluvet att hon ska klara sig själv så pass mycket själv nu. Hon måste bo in sig hemma för att se vad som funkar och vad som behöver åtgärdas.
Välkommen hem Monica och hoppas att övergången till ett liv hemma bli smidig. Kramar
Läs gärna vad afasi är för något och vad man som anhörig kan göra för att underlätta och förstå.
Bloggen låg nere några dagar pga driftsunderhåll, men nu ska den vara igång igen.
Det är mycket som har hänt sista tiden. Monica har sovit hemma varje kväll under veckan. Varit på avdelningen på dagarna och gått på olika aktiviteter och ätit där. Tanken är att hon ska slussas ut om någon vecka. Hon kommer naturligtvis fortsätta träningen för att både underhålla det som redan blivit bra, men även träna upp kroppen ännu mer och talet förstås. Det är självklart svårt att rangordna det som hänt Monica, men afasin känns mest påtaglig och frustrerande. Monica har drabbats av en kraftig afasi, vilket begränsar hennes liv till stor del. Talet är inte alls den enda kommunikationsvägen, men oerhört svårt att vara utan. Det finns stor chans att det ska bli mycket bättre. För det krävs träning, träning och åter träning. Och den största portion tålamod man kan ha.
Önskar Monica en härlig dag. Även till er som läser bloggen. Ta vara på era nära och kära.
Från tisdagen till onsdagen sov Monica hemma själv. (äldsta dottern var där också) Hon kom redan klockan 1000 på fm. och åkte hem vid 1700 tiden på onsdagen. Hon fick flera besök av hemtjänsten och på tisdagskvällen var även Janne och Sally där. Väninnan M var också förbi en stund och fikade. (jag har varit och är sjuk så jag har inte kunnat hälsa på) Det är så roligt att Monica mer och mer klarar av vardagsbestyren själv, samtidigt är det en oro för att allt ska gå bra. Jag hoppas att Monica kommer att kunna klara sig så mycket som möjligt själv för att få ett väl fungerade liv. Ha en trevlig helg och glöm inte Alla hjärtans dag på söndag! 
Monica har varit hemma i sin lägenhet två gånger den här veckan. Det var under vardagen så att hon ska pröva på då också. Det går bättre och bättre och jag tror hon börjar vänja sig. En e.m. var hennes väninna M där och fikade och pratade, det tyckte Monica var mysigt.
Det är på gång att Monica ska få en ny skena till höger ben för att få mer stabilitet. Det underlättar gången och gör det mer balanserat. Hon går en hel del och kan böja sig bra.
På det hela taget går det framåt och Monica kämpar på med träningen av både tal och gång. Hon är en kämpe. 