Tiden går
Bloggen låg nere några dagar pga driftsunderhåll, men nu ska den vara igång igen.
Det är mycket som har hänt sista tiden. Monica har sovit hemma varje kväll under veckan. Varit på avdelningen på dagarna och gått på olika aktiviteter och ätit där. Tanken är att hon ska slussas ut om någon vecka. Hon kommer naturligtvis fortsätta träningen för att både underhålla det som redan blivit bra, men även träna upp kroppen ännu mer och talet förstås. Det är självklart svårt att rangordna det som hänt Monica, men afasin känns mest påtaglig och frustrerande. Monica har drabbats av en kraftig afasi, vilket begränsar hennes liv till stor del. Talet är inte alls den enda kommunikationsvägen, men oerhört svårt att vara utan. Det finns stor chans att det ska bli mycket bättre. För det krävs träning, träning och åter träning. Och den största portion tålamod man kan ha.