Min Syster

Pappa gick upp till Monica före mig. Jag passade på att göra några saker som var tvunget att gå iväg på jobbet. När jag kom upp satt Monica i rullstolen. Hon hade ätit sin lunch på rummet idag. Jag satte mig i dagrummet och intog medhavd sushi. Pappa kom ut med Monica och hon fick en del av min Fanta. När vi om in på rummet igen blev hon en aning orolig och började gråta. Vi bad sköterskan lyfta över henne till sängen och då blev det bättre. Sköterskan poängterade att varje moment Monica gör är en stor ansträngning. Idag på fm. hade hon t.o.m. duschat för första gången och haft besök av terapeuten. Vid tolvtiden kom läkaren från rehabiliteringsavdelning 170. Han berättade att det fanns plats för Monica där och att flytten blir om en vecka ungefär(om inget inträffar). Där görs det en grundlig individuell utredning om hennes skador och hennes förutsättningar. Hon får stanna där tills hon uppnått de mål de satt upp. Pappa och jag ställde lite frågor och efter det gick läkaren. Vi kommer att få komma på en introduktionsträff ganska så snart. Efter samtalet somnade Monica helt utmattad. Pappa och jag pratade en del med en av sjuksköterskorna, jättegullig tjej som verkligen bryr sig. Hon tyckte att Monicas utveckling från förra veckan var stor. Vi ska gå tillbaka  till Monica senare idag.

Detta inlägg postades måndag, oktober 5th, 2009 kl. 14:39 och är arkiverad under Okategoriserat. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.