Min Syster

I tisdags kom pappa upp för att vi skulle hinna fixa en del i Monicas lägenhet. I onsdags var det tredje anhörigmötet. Det var en genomgång av vad som hänt och vad som kommer att hända den närmaste tiden. Jag tror att mötena är mastiga och uttömmande för Monica. Situationen är ju ganska märklig med flertalet personer som uttalar sig om en utan att man själv kan uttala sig fullständigt. Monica har gjort framsteg speciellt med sjukgymnastens hjälp. Hon har gått över 70 steg och gått upp och ner i trappor (med hjälp). I det högra benet har hon återfått en del av sin förmåga. Med den högra armen och handen får hon kämpa mer. Igår var pappa och Monica på Gränby en stund för att köpa (lämpliga och funktionella)skor (hittade inga). Det blev lite andra inköp och fika istället.
Idag när pappa åkte var Monica ledsen, men mamma och pappa kommer ju upp till jul och det är mindre än en vecka kvar.