Förkyld
Jag har varit en aning förkyld sista dagarna. Feber och ont i halsen. Tror inte att det är knorr i alla fall. Vet inte hur jag ska göra med den stundade vaccineringen. Känner mig grymt (!) kluven till det. Monica får eller har fått sprutan eftersom hon är där hon är. Jag ville inte åka upp till henne eftersom jag kände mig sjuk. Janne åkte en stund igår kväll. Hade med en del nytvättade kläder och en baddräkt jag aldrig använt från Yasuragi på Hasseludden. Det finns en bassäng på avdelningen som Monica ska börja vara i. Det är nog skön avlastning för kroppen. I veckan ska vi få instruktioner hur vi bäst tar med Monica i bilen. Hoppas att jungfrufärden kan bli den här veckan. Funderar på att kanske ta med henne hem hit på mat eller fika till helgen. Ska fråga henne om hon vill det. Ha en bra vecka i höstmörkret.
november 2nd, 2009 at 10:24
hejsan!
inte för att jag vet hur sjuk Monica är men vet hur jobbigt jag upplevde det med min pappa som var sjuk i cancer. Denna eviga fråga..
kan jag träffa pappa idag? är jag inte lite snuvig, tänk om han blir smittad och dör.? då är det mitt fel??
Men jag frågade honom….hur vill du jag ska göra, när jag tänker så..
då sa han…..kom bara, jag vill att ni ska komma till mig! hur det än är.
I love him.
november 2nd, 2009 at 10:44
Hej
För Monicas del är det inte så jätte känsligt med infektionsrisken. Mer att jag vill bespara henne det. Hur som haver blir man ju sänkt vid förkylningar och hon behöver alla sina krafter till att komma igen.
Det är ett dilemma och visst går tankarna fram och tillbaka som anhörig. Det är mycket man ska ta ställning till. En del saker har man inte ens tänkt på eftersom man inte trott att en sådan här sak ska hända en. Man lever väl som de flesta i tron att det händer inte mig…
november 3rd, 2009 at 4:21
Ska hon få åka hem?
november 3rd, 2009 at 9:22
Hej Carola
Nej, det är inte dags för henne att åka hem än. Däremot ska hon åka på kortare besök till mig, hem till sig och kanske till andra platser hon vill till. Hon kommer att vara kvar på avdelningen ett tag till, som det verkar. Ha det bra.
november 3rd, 2009 at 10:53
Jag följer din blogg Anette. Imponerande!
november 3rd, 2009 at 10:58
Måste bara säga att jag drömde om Monica inatt. Hon kom å hälsade på mig på jobbet i knall turkosa 80-tals kläder å blonda lockar! Ha ha
/Anna
november 3rd, 2009 at 15:07
Haha härlig dröm. Monica skulle helt klart gilla den!
november 3rd, 2009 at 15:08
Ja Monica gör imponerande framsteg. Kram
november 4th, 2009 at 11:51
Igår, onsdag var jag och Angelica upp och hälsade på Monica. Vi skojade och fikade och hade en trevlig stund. Monica var glad.
Hon är mycket possitiv, kämpar som bara fan…
Men det kostar mycket kraft och energi av henne.
Spännande att se dina nya framsteg till nästa gång jag kommer
Kämpa på.
Kramar
november 4th, 2009 at 11:54
Vad glad jag blir att ni hade det trevligt. Glad också att höra att hon haft besök för jag har inte kunnat och inte hunnit vara där lika mycket sista veckan. Varje moment kräver massvis med energi och vilja för Monica, men hon kämpar på. Hon behöver massor med support just nu för att ta sig igenom. Kram
november 4th, 2009 at 12:57
Jag visste inte om denna blogg. Pappa Sture tog sig hit för egen maskin i går (ja, med flyg) och berättade om det. Vi har bett för Monika ända sedan vi hörde talas om vad som hänt. Det har varit rörande att läsa dina anteckningar om Monika, Anette. Vi glädjs för varje framsteg vi hört genom pappa även om vi varit dåliga på att höra av oss. Sända våra varmaste häsningar från England!
november 4th, 2009 at 13:39
Hej Stefan. Vad roligt att höra från dig, det är så länge sedan! Tack för böner och tankar! Hälsa fru, barn och farbror Sture om han är kvar. Kram
november 5th, 2009 at 17:20
Jaha,d va ju synd…samtidigt kul att hon får komma ut =)
Hälsa henne så mkt från mig,säg att jag tänker på henne.kramis